Sitt al-Kull är namnet på fiskebåten i Gazas hamn som 15-åriga Yusra en tidig morgon kliver ombord på. Med fjärilar i magen och blicken fäst mot horisonten ger hon sig ut på sin allra första fisketur – ensam. Hon är den första kvinnliga fiskaren i Gaza.
Ända sedan hon var liten har Yusra följt sin pappa, Abu Salih, till havs. Men båten har legat stilla sedan han skadades i en olycka och blivit rullstolsburen. Storebror Salih, som var tänkt att ta över, finns inte längre – han dog i ett israeliskt raketanfall – och lillebror Jamil är ännu för liten.
För Yusra har havet alltid varit en fristad. Det är där hon kan andas och vågornas rytm hjälper henne att hantera både sorg, vrede och längtan. Det är där, vid stranden, hon en dag smeker båten med handen och får idén: hon ska ta över. Hon ska bli fiskare. För sin familj, för sin framtid och för sig själv.
Motståndet är stort. Vännerna ifrågasätter henne. Föräldrarna tvekar. ”Vad ska folk säga?” Men Yusra är orubblig. Varför skulle inte hon kunna fiska? Hon står fast vid sitt beslut och sakta vinner hon över de viktigaste personerna på sin sida. Till slut ger även Abu Salih sitt godkännande. Han, om någon, vet vad hon är kapabel till.
Romanen skildrar inte bara Yusras kamp för rätten att följa sin egen väg. Den ger också en levande inblick i vardagen i det belägrade Gaza, där varje aspekt av livet präglas av blockaden och det ständigt närvarande hotet från våld.
Abu Salihs olycka inträffade när han via en av de farliga underjordiska tunnlarna försökte hämta en ny motor till båten. För honom är tillvaron i hemmet ett slags fängelse, precis som Gaza ofta beskrivs – ”världens största utomhusfängelse”. Salih, Yusras bror, dog i ett raketanfall när han var på väg att köpa falafel. Vännen Asad minns fortfarande exakt var han hittade honom, och påsen med falafel som låg kvar.
Lillebror Jamil mår också dåligt. Varje gång han hör ett flygplan grips han av panik, och det är Yusra som måste trösta honom. Själv känner hon sig fri på havet, men hon vet att den friheten är skenbar. Fiska får hon bara inom tre sjömil från kusten, en gräns som krympt med åren och drastiskt minskat fångsterna. När hon en dag möter den israeliska militären till havs inser hon hur osäkert hennes val är. Den gången tar de inte hennes nät, men nästa gång kan det bli annorlunda.
Boken tar även upp händelser från verkligheten, som bordningen av Gazakonvojens turkiska fartyg Mavi Marmara år 2010, där flera aktivister dödades.
Trots det allvarliga temat är det också en berättelse fylld av hopp, gemenskap och växande. Yusra får stöd av sin brors gamla vänner, som hjälper henne att rusta båten och blir hennes första förtrogna i fiskedrömmen. De bygger en träramp till hamnen så att Abu Salih kan ta sig ner till havet i sin rullstol – tillbaka till samtalen, till spelet, till livet.
Ryktet om Gazas första kvinnliga fiskare sprider sig. En dag kontaktas Yusra av Karolin, en västerländsk journalist, som följer med ut på fisketur. De blir vänner, och Karolin ger Yusra en liten kamera, så att hon kan dokumentera sin vardag. Det väcker en ny dröm i Yusra: att en dag själv bli journalist.
Med hjälp av sina vänner får hon tillgång till ett kulturcenter där hon får använda datorer och möta människor som tror på henne.
Och mitt i allt växer också en stillsam kärlek fram mellan Yusra och Asad – Salihs nära vän. Det är blickar, rodnande kinder och hjärtan som slår lite snabbare. Men mer än så får vi inte veta.
Berättelsen är inspirerad av en verklig händelse – flickan som blev Gazas första kvinnliga fiskare. Bokens titel, Sitt al-Kull, betyder ungefär ”Tidernas kvinna” eller ”Den allra bästa kvinnan”. Ett namn som i allt högre grad speglar Yusra själv – en beslutsam, modig och envis ung kvinna som trotsar både traditioner och begränsningar för att skapa sitt eget liv.
Titel: Sitt al-kull
Författare Taghreed Najjar (Taghrīd al-Najjār)
Alsalwa (al-Salwá), 2015
ISBN 9789957040710
ستّ الكلّ
تغريد النجار
السلوى