Kära vänner! Jag heter Shuja och bor tillsammans med mina föräldrar i Fjärilsskogen, alldeles bredvid den stora dammen. Ni undrar säkert vad det är för hemlighet som ligger bakom namnet på min berättelse, för jag verkar ju vara ett helt vanligt barn och se ut precis som andra, så hur kan då min mamma och pappa vara så annorlunda? Men det är sant, min mamma är gorilla och min pappa elefant och jag har ingen aning om hur den här fantastiska blandningen kom till. Så fråga inte! Jag är precis som andra barn och har inget svar, men läs min berättelse så kan det hända att ni förstår ett och annat.
Ja, det är faktiskt först den där lektionen i skolan då läraren tar upp ordet ”familj” som Shuja börjar tro att hans familj är annorlunda. Läraren visar upp en bild på en familj, en mamma och en pappa och två barn där barnen liknar sina föräldrar. Men Shuja liknar varken sin mamma eller sin pappa! Betyder det här att hans familj inte är en riktig familj? Betyder det att hans näsa kommer att växa ut till en snabel och att han kommer att få päls, som sin mamma?
Hela Shujas värld rasar samman, han drar sig undan från sina föräldrar och han är livrädd för att andra ska få veta sanningen. Trots att det är mitt i sommaren drar han mössan över öronen, halsduken över näsan och tar på sig den långärmade tröjan, för om han börjar likna sina föräldrar ska ingen kunna upptäcka det.
Föräldrarna är bekymrade och oroliga över deras pojkes plötsliga förändring men vill inte fråga för mycket. Shuja hör hur mamma gorilla säger till pappa elefant att det som händer säkert har en naturlig förklaring och att allt snart kommer att bli som vanligt igen. Men Shuja planerar att rymma hemifrån, lämna sin konstiga familj och aldrig mer komma tillbaka.
Den dagen då Shuja inte längre tänker gå hem efter skolan, då händer det något. Den stora dammen rämnar, vattnet forsar fram och panik bryter ut. I klassrummet flyter böcker, stolar och dörrar omkring och barnen försöker klättra upp på borden och skåpen för att komma undan vattenmassorna. Då ser de hur skogens djur närmar sig skolan och först tror Shuja att alla är på väg att drunkna, men så ser han att djuren drar upp både barn och lärare på torra land. Så kommer pappa elefant simmande mot honom, med mamma gorilla på ryggen och inom några minuter är Shuja i tryggt förvar i sin mammas armar.
Här skulle Shujas berättelse kunna sluta. Den kunde sluta med att han trots allt älskar sina föräldrar, hur de än ser ut, och att han bestämmer sig för att acceptera sin konstiga familj. Men när alla är räddade från översvämningen, då blir Shuja återigen orolig att kompisarna ska förstå vilka hans föräldrar är och i stället för att vara kvar i sin mammas famn drar han sig undan… ända tills han ser de andra barnen och hör att de kallar de andra djuren för mamma och pappa! Hans kompis Shadi t ex, hans pappa är giraff och mamman känguru! Och inte bara barnen, Shujas lärares mamma är en papegoja och pappan är en räv! Inte en enda familj verkar se ut som på den där olycksaliga bilden! All rädsla och oro var helt onödig!
Vi får aldrig något svar på frågan om hur en gorilla och en elefant kan få ett människobarn. Shuja avslutar sin berättelse med att säga att han själv fortfarande undrar och att det nog inte finns några svar och om det skulle finnas så är de inte viktiga. Det som är viktigt är att alla familjer ser olika ut, ingen familj liknar någon annan.
Titel: Ummī ghūrilā wa-abī Fīl
Författare: Naseeba Alozaibi (Nasībah al-ʿAzībī)
Illustratör: Abdulrazaque Alsalhany (ʿAbd al-Razzāq al-Ṣālḥānī)
Förlag: al-ʿĀlam al-ʿArabī li-l-Nashr wa-al-Tawzīʿ, 2017
ISBN: 9789948021810
أمي غوريلا وأبي فيل
نسيبة العزيبي
عبد الرزاق الصالحاني
دار العالم العربي للنشر والتوزيع