Under de senaste tjugo åren har utvecklingen av den arabiska barnboksmarknaden varit på stark frammarsch. Det betyder inte att arabisk barnlitteratur är någonting nytt eller att den äldre litteraturen inte är av något av värde. I grunden finns en lång tradition av muntligt berättande, om hjältar och poeter, historier ur Tusen och en natt som professionella berättare anpassade efter den publik som samlades. Men i slutet av 1800-talet påverkades den egyptiska kultureliten starkt av sina resor i Frankrike och man började för första gången skriva böcker för barn. Det var främst skolböcker, poesi, fabler inspirerade av Aisopos och många översättningar av västerländska klassiker.
Kamil Kilani (1897-1959) räknas som den arabiska barnlitteraturens fader. Han både översatte och språkligt anpassade mer än 200 klassiker och österländska berättelser till arabiska. Han inspirerade också flera andra författare och öppnade vägen för ett eget skrivande. Ett exempel är Muhammad Atiyah al-Ibrashi vars serie “Det gröna biblioteket” stimulerade en hel generation läsfrämjare och pedagoger.
1960-talet blev ett mycket dramatiskt årtionde. De arabiskspråkiga länderna hade blivit självständiga stater, det växte fram forskningsinstitut för barnlitteratur i bland annat Egypten, Libanon, Syrien och Irak. Den oerhörda och obegripliga förlusten i 6-dagarskriget 1967 (al-Naksa) väckte en diskussion kring behovet av en mer autentisk nationell barnlitteratur, en litteratur med ett innehåll som speglade de arabiska barnens verklighet och samtidigt gjorde dem medvetna om de politiska skeendena i området. Konferenser hölls, projekt för kreativt skrivande sattes i gång och man började bland annat publicera tidskrifter för barn.
Det går inte att nog betona vikten av förlaget Dar al-Fata al-Arabi som grundades 1972 och som var det första renodlade barnboksförlaget i arabvärlden. Förlaget hade ett säte i Beirut och ett i Kairo. En stor del av produktionen tillägnades situationen i Palestina och genom dessa böcker ville man ge de palestinska barnen ett redskap för framtiden, ett redskap i kampen för en bättre värld. Stora kända författare och illustratörer knöts till förlaget, till exempel Zakariya Tamer, Ghassan Kanafani, Hanan al-Shaykh, Kamal Bullata, Muhiedin al-Labbad, m fl. Böckerna från Dar al-Fata al-Arabi höll mycket hög klass, de spreds över hela den arabiskspråkiga världen och finns än idag kvar på många bibliotek. Ett flertal av deras böcker översattes också till engelska, franska, spanska,italienska och svenska för att sprida arabisk barnlitteratur till andra delar av världen.
Efter 70-talet skiljer sig utvecklingen av arabisk barnlitteratur åt i de olika geografiska områdena. I Libanon började IBBY organisera workshops för författare och illustratörer vilket resulterade i en mer genomarbetad utgivning. I Egypten grundade Suzanne Mubarak ett barnlitteraturpris som uppmuntrade en hel generation författare. I Irak fanns under 70-talet en stark utveckling och ett samarbete med aktörer från hela världen. Kriget mellan Iran och Irak gjorde att detta arbete stannade upp och därefter utbröt Gulfkriget, USAs invasion osv. I Syrien fanns en stark strävan att skapa en nationell medvetenhet och budskapet i böckerna blev viktigare än språk och stil. I slutet av 1980-talet sker generellt en stor satsning på facklitteratur, teknik och vetenskap. Man läser för att lära, inte för nöjes skull och översättningar av västerländska fackböcker för barn börjar dominera marknaden.
Under början av 2000-talet tog utvecklingen av den skönlitterära arabiska barnboken fart igen.
I Förenade arabemiraten grundade Bodour al-Qasimi barnboksförlaget Kalimat. Förlaget knöt till sig regionens bästa författare och illustratörer. Barnen skulle få tillgång till böcker av hög kvalitet och läsa för nöjes skull. Redan etablerade förlag inspirerades av Kalimats produktioner och många nya förlag växte fram.
Ytterligare en milstolpe var instiftandet av The International Award for Arabic Children’s Literature (tidigare Etisalat Award for Arabic Children’s Literature), arabvärldens största barnlitteraturpris. Priset, som administreras av UAEBBY, ges i flera olika kategorier och prissumman delas av förlag och författare/illustratörer.
Idag finns det egentligen ingen brist på utgivning av bra bilderböcker och även ungdomsböcker och böcker för nybörjarläsare är på stark frammarsch. Ämnen som inkludering och representation syns i både illustrationer och i text. Generellt finns också en experimentlusta och en stark vilja att fortsätta utvecklas och utmana sina läsare.
En kontroversiell fråga under de senaste åren har varit barnböcker skrivna på dialekt. Skriftspråket är standardiserat och ett språk som många barn kommer i kontakt med först i skolan. Att ändå skriva attraktiva texter för små barn ställer stora krav på författarna. Somliga menar att det arabiska språket riskerar att urvattnas om författarna skriver på dialekt medan andra menar att böcker kan blir tillgängliga på ett helt nytt sätt om modersmålet/dialekten används som skriftspråk.
Arabisk barnlitteratur är ett spännande område att följa. I dag finns nätverk över hela regionen, lokala IBBY-föreningar är aktiva och barnbokskreatörerna deltar i många internationella sammanhang.