مدوم صانعة الغيوم
تأليف: روعة سنبل
رسوم: براء العاوور
جبل عمان
Damdum, sani’at al-ghuyum
Författare: Raw’ah Sunbul
Illustratör: Baraa Awoor (Barā’ al-’Āwūr)
Förlag: Jabal Amman, 2022
ISBN: 9789923120828
Det här är berättelsen om Damdum, som bor med sin mormor i en liten stuga högt uppe på himlavalvet. Damdums mormor är molnmakerskan som ser till att molnen varje dag rullar ut på himlen. Damdum är ganska ensam, hon har inga vänner där hon bor, men hon tycker mycket om att rita, och hon ritar hela dagarna.
En dag hände det någonting märkligt. Damdum hade ätit sin middag, tre knaperstekta stjärnor och en regnbågsshake, tackat mormor för maten, borstat tänderna och precis lagt sig för att sova, då hon klart och tydligt hörde några som pratade med ledsna röster. Vilka kunde det vara? Det var ju bara hon och mormor som bodde i stugan! Damdum tassade upp ur sängen för att undersöka varifrån rösterna kom. De ledde henne till köket, fram till dörren till mormors molnfabrik. Nu hörde hon tydligt…
Åh, vi har så tråkigt, vad ska vi göra, vi är så uttråkade…
Man skulle kunna tro att Damdum blev skrämd och skulle ha sprungit för att väcka mormor, men Damdum var inte rädd av sig. I stället nöp hon sig i näsan, och vips fälldes ett par vingar ut från hennes rygg och hon kunde öppna dörren och flyga rakt in i molnfabriken! Där på bordet rullade de små molnen runt som bollar och klagade.
Vi ser alla likadana ut, vi kan inte göra någonting annat än att rulla runt, vi har så tråkigt!
Damdum funderade en stund. Fanns det någonting hon skulle kunna göra för att hjälpa molnen? Eftersom hon tyckte mycket om att rita kanske hon kunde “rita molnen”, forma dem till olika figurer? Hon tog tag i en liten sked och berättade för molnen om sin plan. Först blev de rädda. Tänk om det gjorde ont! Och egentligen, vore det inte lugnare att fortsätta vara små runda moln som bara kunde rulla runt? Men Damdum visar dem mormors alla blommor, deras olika former och dofter, försäkrar molnen om att olikheter inte är någonting farligt och att det inte kommer att göra ont.
Molnen låter sig övertalas, och snart hoppar en moln-kanin efter en moln-morot, en moln-uggla flyger upp i ett moln-träd! Damdum formar molnen till elefanter, valar, får som bräker och de leker och skrattar tillsammans.
Plötsligt öppnas dörren in till molnfabriken och in kommer mormor som undrar vad som försiggår i hennes fabrik mitt i natten! När hon ser Damdums moln skrattar hon och ropar:
Vilka vackra moln Damdum! Från och med nu ska du få vara med mig i fabriken varenda dag!
Sedan den dagen får molnen uppe i himlen alla möjliga skepnader, det hörs inga fler suckanden och klaganden och Damdum är inte längre ensam.